Antiparos
Igår gick vi upp vid 8 och vid 9 var vi påväg med vår uppgraderade fyrhjuling. Det var exakt samma modell som den första men med tanke på hur mycket snabbare denna var växte våra misstankar om att de lånat ut en fyrhjuling med stort behov av service till oss den första dagen.
Vi tog sikte mot Antiparos, en mysig liten grannö till Paros. Vi njöt av att komma upp för backarna och av de fina stränderna och vyerna vi fick se dagen till ära.
Dagens första stopp, vi hängde här någon timme innan det började fyllas på med folk. Frukosten avnjöts i skuggan ni ser på bilden, jag vill alltid äta frukost med havet som granne.
Vattnet var härligt svalkande och väldigt klart.
Vi fortsatte vår färd längsmed ön och var tvungna att stanna för att fånga denna utsikten på bild.
Dagens lunch var toast, chips och fruktsallad. Igår var den varmaste dagen sedan vi kom hit så att få komma in i skuggan någon timme var välbehövligt.
Vid dagens sista strand somnade vi båda som två prinsessor med fötterna i vattenbrynet. Marie a.k.a solexperten konstaterade snabbt att lutningen mot vattnet och hur solen stod var helt perfekt för att maxa brännan dagens sista soltimmar.
Vi vaknade med ett ryck kring 18 och kände att det var dags att rulla tillbaka mot Antiparos stad.
Väl tillbaka i byn var vi båda hungriga och jag var sugen på en kaffe så vi slog oss ned på en restaurang och beställde in två liter vatten, en parmesan och mangosallad, skaldjurspasta och en is cappuccino. Medan vi satt där såg vi en man som vandrade runt och vi sa på skoj till varandra "undra om han är en parkeringsvakt, med tanke på hur folk parkerar här hade det ju behövts, höhö".
När vi kom tillbaka till vår fyrhjuling satt denna instucken i vårt styre och vi insåg att gubben innan verkligen varit en parkeringsvakt och att vi fick äta upp våra ord "med tanke på hur folk parkerar här". Till vårt försvar fanns det inga skyltar vad vi kunde se om att man inte fick stå där och med tanke på alla andra moppar och fyrhjulingar tänkte vi att läget va lugnt. Lappen var på grekiska och för att förstå vad det handlade om slog vi en signal till Max och bad om råd hur vi borde göra. Bötern var på 80 € men om man betalar innom tio dagar så behöver man bara betala hälften. Vi vägde för och nackdelar med att bara strunta i den, skulle man kunna spåra den till oss eller inte? Vårt samvete vann och vi vågade inte chansa så idag började vi dagen med att gå till banken och betala vår böter och sedan till kustpolisen för att lämna in vårt kvitto.
Om det är någon jag vill få böter med utomlands så är det Marie. Vi lät inte detta paja vår kväll utan ser det som ett roligt minne och kommer skratta gott åt detta i framtiden och på något sätt är även detta väldigt typiskt oss.
40 € fattigare men lika glada för det! Vi fick även känna på den grekiska byråkratin för just denna böter skulle som sagt betalas via en viss bank och kvittot var tvunget att lämnas till kustpolisen och inte den vanliga polisen. Vi slussases runt ett par rundor innan vi hamnade rätt men allt som allt löste vi även detta väldigt smidigt.
