Naoussa

Efter Mykonos tog vi som sagt sikte på Paros. Jag har alltid velat åka tillbaka hit och när vi insåg att det var till den ön som båttiderna från Mykonos och tillbaka till Pireus matchade vår resa bäst var valet lätt. 
 
 
Vi tog direkt bussen till Naoussa och när vi skulle leta boende så hamnade vi på samma gata där jag och Lovis bott. Den gamla damen och hennes mamma fanns kvar och vinkde in oss till dem och vi kunde inte motstå varesig  deras charm, de fräscha rummen eller utsikten från balkongen. Vi fick äntligen nytta av våra prutar skills och fick ner rummet från 100 € för två nätter till 85 €. Men min och Maries logik hade vi därmed tjänat 15 € och vi checkade nöjt in. 
 
 
Missade helt att fota balkongen men för den som åker till Naoussa så är det på Rooms Elena som man ska bo.  
 
 
Denna lilla fiskarby är magiskt vacker. 
 
 
Jag kan absolut tänka mig att åka hit igen. Det är ett annat lugn i Naoussa jämfört med Mykonos stad. Det kändes som att vi snabbt kom in i den lugna lunken. 
 
 
En av resans bästa måltider, pasta med skaldjur. Vattnas i munnen av bara tanken på den.
 
 
Grillade musslor med parmesan, även detta helt ljuvligt. 
 
 
De två dagarna vi var i Naoussa hängde vi såklart på stranden, ena dagen vid den som ligger i Naoussa och andra dagen tog vi en båt ut till Monastiri och hängde där från morgon till kväll. 
 
 
Marie är ju som sagt min "solar-förebild" om man nu kan ha sådana och resans vanligaste fråga från henne har varit "vilken sida borde jag sola nu?". Jag har fått lära mig vikten av att följa efter solen med handduken och att olika lutningar på underlaget gör att solen tar på olika ställen. Resultatet - har blivit riktigt brun måste jag säga, speciellt med tanke på att vi bara varit borta en vecka. Marie är också pepparkaka om någon undrade, efter år av att fundera ut hur man blir brunast har hon såklart stenkoll. 
 
 
På stranden i Monastiri. 
 
 
Sista kvällen strosade vi med runt i Naoussa och sög in omgivningen. 
 
 
Se så idylliskt det är! 
 
 
Vi har hittat guldkornsrestauranger varje kväll och så även vår sista i Naoussa. Det hade lätt kunnat spåra varje gång när vi ska beställa för vi har insett att vi vill ha allt om vi är hungriga. Som tur är har en alltid varit lite mer hungrig än den andra och den som varit minst hungrig har kunnat säga "men kommer vi verkligen orka allt det" och så har den andra insett att "nej det blir nog lite väl mycket mat då". 
 
 
07.40 i morse tog vi bussarna mot Parikia och hur denna dag har blivit är en historia för sig. 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0